Den process genom vilken smält metall stelnar i en gjutform är komplex. Den metall som först stelnar vid formens yta är vanligtvis finkornig och tät på grund av kylningen från formytan. När smält metall stelnar krymper den. Om inte tillräckligt med flytande metall tillförs stelningsfronten bildas porer. Denna dendritiska stelning liknar en skog av grenade träd och är den vanligaste stelningsformen vid kommersiell gjutning. Under kylningen växer dessa dendriter samman, vilket gör det svårt för smält metall att flöda in i de återstående ofyllda interdendritiska områdena. När den flytande metallen som är instängd i dessa isolerade områden stelnar bildas porositet. Denna bildning av ”krympningsporositet” är vanligt förekommande vid gjutning av legeringar.
Stelningskrympningen blir mer uttalad ju mer komplex formen är. Gjutingenjören kan utforma ingångar och matningsrör som maximerar mängden flytande metall som tillförs gjutgodsets inre delar och minimerar krympningsporositeten. Men de faktiska detaljernas beskaffenhet och form gör det omöjligt att helt undvika krympningsporositet.