Glödgning.

Vad vi gör

Glödgning

I stål används glödgning vanligtvis för att minska hårdheten, öka duktiliteten och hjälpa till att eliminera inre spänningar.

Fördelar med glödgning

Glödgning återställer duktiliteten efter kallbearbetning och möjliggör därmed ytterligare bearbetning utan sprickbildning. Glödgning kan också användas för att minska mekaniska spänningar som uppstår vid slipning, maskinbearbetning etc. och därmed förhindra deformation under efterföljande värmebehandling vid högre temperaturer. I vissa fall används glödgning för att förbättra de elektriska egenskaperna.

Användningsområden & material

Ett av de viktigaste användningsområdena för glödgning är att motverka effekterna av deformationshärdning. Vid kallformning, dragning, bockning etc. kan materialet härdas till den grad att vidare bearbetning blir omöjlig eller leder till sprickbildning. En glödgning i detta skede gör materialet mer formbart, vilket möjliggör ytterligare formning. På liknande sätt används glödgning för att avlägsna de inre spänningar som uppstår när svetsar stelnar.

Förutom stål kan även andra metaller dra nytta av glödgning, t.ex. koppar, aluminium och mässing.

Detaljer om glödgningsprocessen

Glödgning är ett samlingsbegrepp och kan delas in i olika kategorier beroende på temperatur och atmosfär.

För stål sker subkritisk glödgning vid 538°C - 649°C / 1000°F - 1200°F, så det sker ingen förändring av kristallstrukturen. Mellanglödgning sker vid 649-760°C, vilket innebär att det sker en viss omvandling till austenit, och fullglödgning innebär att arbetet helt austenitiseras vid 816-927°C.

Delarna kan glödgas i vakuum eller i reducerande atmosfär där en blank ytfinish krävs. Glödgning i luft används där ytfinishen inte är en viktig faktor och en endoterm/neutral atmosfär kan användas under glödgningen för att kontrollera avkolningen.